Richard Rolf

av: Mikael Heinonen den: 23 augusti, 2015

  • Richard Rolf
  • När allt det som mina tankar samlat ihop av tro, förklaringar, teorier, svar och slutsatser för att ge psykisk trygghet föll samman, försvann också illusionen om vem och vad jag var. Smärtsamt och befriande. Äntligen fann jag ingenting igen, eller vad det nu var som fann vad?

    På resan genom terrängen livet utgjort, har instrumentbyggarkonsten varit den diciplin som kanske mest förenat händer, huvud och hjärta. Möten med läromästare världen över, skrifter och praktisk tillämpning har genomsyrats av sökandet efter tonen.

    Min lärare Georg Bolin talade ofta om den ”tysta kunskapen” och att ”det är lätt att krångla till det men svårt att göra det enkelt.”

    Under skapandet av instrumenten har mina händers arbete anslutit mig till nuet och tanken underkastat sig närvaron. I närvaron med det som är, uppstod ett flöde där ett slags stilla vittne tog form.

    Ur det började de här texterna ta form, en och en i sin helhet under en svår tid, som om de velat säga mig något.

    Det verkar som om de handlar om vår inre okuvlighet som bor mitt i vår sårbarhet. 

    Finns det ett varande tillgängligt inom oss som är oåtkomligt för yttre strukturer och omständigheter, kanske till och med för våra egna tankar?

    En orörd oantastlig intakt essens som oavsett vår historia aldrig överger oss?

    Jag vet inte och har inga svar. Kanske kan det som tagit gestalt i dikterna väcka egna bilder, unika för var och en.

    Richard Rolf, född 1952, är uppväxt i Stockholm och Bohuslän. Han är instrumentbyggare och musiker.